Jadu, jag skriver här då min mor inte vill veta av mig och då jag inte har några vänner jag kan prata med så jag får prata med mig själv.

Jag ville ha en förlängning av Historian samt godkända kurser så jag kunde fortsätta med dem samtidigt som jag kan plugga på det jag har sparat på datorn.

Detta fick jag så klart inte utan i stället för att göra komplettering på kurser över loppet av ett år så tycker de att jag ska göra 7 kurser på tiden av 3. Jadu, ni har ständigt sagt till mig att ni inte förstår hur jag tänker...men hur FAN tänker ni??

Ni är ju sjuka i huvudet. Visst kanske jag hade kunnat göra detta TEKNISKT SETT...men då jag kommer vara så otroligt stressad över detta så kommer det inte gå. PLUS att tro att jag har råd att köpa böckar till alla dessa miljoner kurser är ju sinnessjukt!

Så jag skrev till dem att jaja, då lär jag ta livet av mig i stället då detta inte skulle gå.

Jag vet inte om det är sant eller inte, men såna personer är så vana vid att göra som de vill utan konsekvenser så jag vill väl se hur de reagerar helt enkelt.

Jag vet inte min framtid än, men som läget är just nu så känner jag att jaja, det löser sig väl. I värsta fall får jag väl gå på SOC samtidigt som jag kompletterar de här kurserna. SUX dock då man inte får några pengar alls från SOC så lär knappt ha råd med böcker. Men å andra sidan så har jag slutat äta godis så kanske inte är helt omöjligt. 

Åt dock glass i går, men enbart för att det var det enda som hjälpte med huvudvärken jag hade. 1g ibumetin och 1g alvedon hjälpte då inte minsta lilla.

Natten till söndagen spydde jag för att jag mådde så dåligt. I går mådde jag lika dåligt hela dagen. I morse när jag vaknade så var jag sjukt svettig (mys), men nu mår jag bättre :S Skumt. Det är ju vår nu vilket får mig att känna mig lite bättre trots helvetet jag lever i varje dag.

Kan dock inte förstå varför morsan verkligen inte vill ha något som helst att göra med mig :S Hon säger inget, men hon vill inte ens prata i telefon med mig i 30 sec när jag ringer. Vilket har blivit knappt en gång i veckan nu då hon är så konstig.

Vill bara flytta bort och skaffa körkort så att jag inte längre är beroende av henne. Då slipper hon mig.

Jag tror ärligt inte att det är meningen att jag ska vara lycklig någonsin. Vad gör jag då här? Varför finns jag? Jag är omringad av människor som låtsas bry sig. Jag orkar inte med deras lögner. Deras ord säger en sak och deras handlingar en helt annan...

Jag hatar mitt liv. Iaf den delen som kräver pengar. Hade jag haft pengar hade jag varit lycklig. Jag hatar dagens samhälle och alla värdelösa människor i det. Jag hatar er.

Jag hatar att personer låter mig få känna mig värdelös och ensam.. De låter mig känna som att jag inte betyder något för dem..

Best thing I've ever read:

"What you do is tie a noose around your neck with a sharp wire such as piano wire.You tie the end of the wire to a bridge or something strong that will not give you to your weight, like a bridge or something. Make sure that the piano wire is strong enough to hole your weight.
Then, put the piano wire noose around your neck. Superglue your hands to your head and wait for the glue to dry. Jump off the structure. If you did it correctly, the piano wire should effectively decapitate you, but your hands will be stuck to your head. This way, whoever discovers your body will see it and it will look like you pulled your head off of your body with your sheer manliness. Imagine how badass you will seem during the open casket funeral."

Känslan som uppstår när man inser att man faktiskt är så värdelös som man fått höra i hela sitt liv... Jag önskar att jag inte hade några djur... :/

Skönt att veta att man fortfarande kan improvisationsljuga i en direktkonflikt ^^ Hehe.

Nej, den här bruden plockar INTE hundbajs! Varför ska jag göra det för så länge nästan varenda rökare slänger sina äckliga jävla cigg överallt?!

Hundbajs är i alla fall miljövänligt!

Tjenamors!

Senaste dagarna har varit lite flumm.

För ca 3 dagar sedan så samlade jag ihop allt mitt godis (en full ica-kasse) och gav bort det för att jag ska sluta.

På natten där när jag skulle gå och lägga mig så hade jag nog en tydlig avvänjning och skulle bädda sängen...och sängbenen bara trillade av! Så jag lackade ut TOTALT för att när jag försökte sätta dit dem igen så trillade de av igen! Så jag slet av alla benen och kastade dem åt helvete :P Tränade även dagen efter. Fick en vätskefylld blåsa på hälen som jag stack hål på. På grund av att den gjorde ont så gick jag på tå på den foten under nästa hundpromenad och  fick så klart en sjuhelvetes träningsvärk i vaden så nu har jag tagit på Voltaren gel som hjälper förvånandsvärt fort.

Nu sitter jag och funderar på om jag ska göra chokladpudding, men känns inte så smart att hamna tillbaka på ruta ett igen, men jag är trött och mår dåligt och min lösning på det har alltid varit godis så jag är helt vilse 8[ Stay strong! 

Vännerna suger som vanligt btw. En av dem har skaffat tjej nu så han lär bli ännu mer off...om detta överhuvudtaget är möjligt... Och den enda som faktiskt VILL ses har jag inte tid med just nu då jag har jättestressigt med plugg :/

Känns som att jag antingen kommer få villkorlig dom eller bödeln beroende på om jag klarar plugget eller inte inom de närmaste två dagarna.

Härligt att efter en dryg timmes promenad hälla upp ett vermt bad medan man kör lite styrketräning..

Känner mig ensam och övergiven. Ingen behöver mig så varför finns jag?

Jag vill känna mig behövd,

jag vill känna att jag gör skillnad,

jag vill bli älskad för den jag är,

alla mina tidigare erfarenheter har lärt mig att ingen behöver mig. 

Det skulle nog inte göra någon större skillnad i folks liv om jag försvann.

Om ingen behöver mig...varför finns jag?

Folk påstår att de skulle bli ledsna, men deras handlingar säger att de inte skulle bry sig.
Troligen säger de bara såna saker för att deras samvete skall hållas rent om något händer.

Jag hatar mitt liv och jag hatar att jag inte har en enda ärlig människa som behöver mig och som kan finnas för mig lika mycket som jag har funnits för den.

Jag hatar att om man säger till någon att man är ledsen eller självmordsbenägen så säger de ingenting. Absolut ingenting.

"Jag vet inte vad jag ska säga"

Ehm, VAD SOM HELST? Vad som helst som visar att du bryr dig. Men människor är iskalla.

Varför finns jag, ingen skulle bry sig...ingen skulle fälla en tår...

Jag är trött på allt bullshit...

De enda som bryr sig och skulle bry sig är djuren och det är endast för deras skull som jag ännu finns kvar...